Dessa två hade blivit "upphittade" av en granne, som trodde att de kanske kom från oss, så hon stängde in dem på vår gård.
Därefter var problemet vårt.
Vem är dom? Vilka i byn har sånna här hundar? Är det någon som sett om de varit hos någon? Kanske någon som är hundvakt? Frågorna är ganska många på en gång...
Vi satte på dom koppel och tog dom på en liten tur, dels för att kolla om någon letar efter dom, men också för att kolla hur de fungerar.
Åter hem igen, ringer polisen för att meddela att de finns hos oss. Som tur är så är det en by-bo som svarar hos polisen, så vi får extra bra hjälp och service.
Avvakta en timme innan nästa steg.
Så jag satte mig ner på gräsmattan, och genast var ledaren (hanen) vid mina ben och lade sig ner bekvämt, så då gjorde tiken likadant.
Väldigt kelsjuka hundar, som nog tyckte det var lite trevligt i gröngräset.
Polisen ringde upp, ägarna hade hört av sig.
Rymmarhundarna hörde hemma vid sommarstugorna borta i skogen, en fyra-fem kilometer bort. Så det var inte så konstigt att de nästan svalde vattenskålen hel.
Så efter en actionstart på dagen är nu hundarna hemma hos sig igen och vår Ester har fått tillbaka sin gård.
Hanen heter Ferdinan och tiken heter Birgitta, men kallas för Biggan. :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar