(Det är väldigt mörkt...)
Det är Ester som kollar så jag kommer iväg ordentligt på morgonen.
Det är hennes utkikspost. Bästa platsen i huset för spaningsuppdrag.
Hon ser betydligt gladare ut när jag kommer hem igen! Då hör man hur svansen dunkar i fönstret när hon viftar glatt på den. Alltid lika mysigt att bli välkomnad av vår lilla Go-tjej.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar