För att det hela verkligen skulle testas, körde jag healing, aurarening och chakrabalansering i ett svep.
Och det fungerade fantastiskt bra. :)
Testpersonen var väldigt påverkad, på det positiva planet, och idag var personen ifråga väldigt avstressad och lugn.
Känns bra. Mycket bra.
Hela gården med traktormuseum, cafe, inredningsbutik och leksaksbutik har nu öppet även söndagar!
Varmt välkommen tors-sönd kl.11-17!
Hälsar
Lina, Cathrine, Anette och Ann-Marie.
Trevligt tycker jag. :)
Jag längtar till morgonkaffet på trappen med Ester och fågelsång som sällskap.
Jag har gått steg 1 i Vit tids healingutbildningen.
En helt fantastisk kurs. Där vi har fått med oss otroligt kraftfulla redskap att arbeta med.
Så nu behöver jag praktiska arbetstimmar för att förankra mina kunskaper.
Tänkte nog att mina nära och kära i första hand ska få vara träningspersoner åt mig. :)
Universell Vit Tids Healing är en urgammal universell healingkonst.
Den ger oss möjligheten att arbeta med en målsökande healing, genom tid och rum.
En healing som individuellt söker efter problemet och finner behovet, vare sig detta befinner sig inom och utanför personen, djuret, växten, eller situationen, som man valt att heala.
Healing kan både läka och lugna, men påverkar även, till exempel omgivningen positivt, om denna har haft en negativ inverkan på klientens hälsa eller liv.
Den Universella Vit Tids Healingen går in och når till den djupaste vibrationen, på det fysiska planet, till vår atomnivå. Men den arbetar även med det mest subtila av tankar, känslor och drömmar, samt för att skapa smartare lösningar, inspirera till nya idéer och fördjupa positiva upplevelser. Healingen kan alltså balansera allting, både fysiskt och psykiskt, men även emotionellt.
Filosofin bakom Universell Vit Tids Healingen säger att kroppen är som ett musikinstrument, som skall kunna spela de mest finstämda av vibrationer, toner. Men när kroppen, på något sätt mår dåligt, så spelar den falskt.
Genom att man med den Universella Vit Tids Healingen når så djupt, så kan man gå in och "stämma" kroppen till rätt tonart igen. En tonart som ger oss ett friskt och lyckligt liv.
Joo... det blir nog bra.
Betydelserna av dessa namn:
Estelle = stjärna
Silvia = skog
Eva = urmoder, livgivare
Mary = uppkallad efter Maria, Jesus moder....
Detta blir nog en stark kvinna när hon växer upp.
Någon som vet att förstå sitt egenvärde, som är modig nog att stå upp för sig och sin övertygelse.
Som kommer att värna om våra naturresurser på ett helt nytt sätt.
Det ska bli kul att följa denna lilla tös. :)
Stort grattis till de stolta föräldrarna, Kronprinsessan Victoria och Prins Daniel.
Hoppas ni får lite tid för er själva.
Gröten är superbra för magar som inte mår så bra, och den är dessutom fantastiskt god!
Så står det i alla fall där jag läst om denna växt.
Jag har försökt äta denna gröt ett stort antal gånger under de senaste fem åren, men jag står bara ut några dagar. Sedan är det kört.
Det smakar så illa så änglarna gråter!
En sked gröt en stor klunk vatten. En sked gröt en klunk vatten... När fyyy!
Vad är det veganerna vet som jag uppenbarligen missat när jag tillagat detta?
Har till och med provat att bara köra de blötlagda grynen i mixern för att äta ala rawfood. Men det smakade inte bättre för det. Och inte blev det bättre med bär och annat smaskigt till. :(
Så, snälla ni som vet. Hur piffar jag till denna råvara för att det inte smaka så jädra illa?
I grund och botten är jag en tekniknörd som verkligen älskar att få sitta med nåt tekniskt och gå igenom manualen steg för steg.
Jag tycker verkligen det är superkul.
Den uppdaterade versionen av iPhone har lite finesser jag inte haft tidigare, men jag har läst om en del av sakerna, en hel del har jag läst...
Så jag vill verkligen komma igång med dom i min nya telefon.
Glad i hågen travade jag in till butiken i morse, för att göra om abonnemanget lite, samt för att hämta ut min nya telefon.
Väl där har det blivit en liten miss i kommunikationen, för jag får inte hämta den förrän i morgon!
Men det löste sig ändå, eftersom de gjort felet, jag fick med den hem idag. :)
Vad som däremot inte löste sig, var funktionerna.
Telefonen fungerar inte förrän i morgon.
Min första tanke var: Jamen va f--n!?
Men sen tänkte jag: Ja, ja, då är det så. Det är ju ändå världsliga ting.
Men nu ser jag verkligen fram emot morgondagen.
15 år och nästan längre än sin pappa, det är bara några millimeter kvar.
Vi firade honom med lite fika och marängsviss. Väldigt sött och.... sött.
Det var inga höjdarkakor jag bakade idag. Men de gick i, så det var nog ingen fel på dem, men jag var nog inte sugen bara.
Sonen är väldigt nöjd med dagen, och det är ju bra. :)
De har funnits där under många år, kommit och gått lite då och då. Jag har funderat lite och tagit dem till mig men sedan har de flutit iväg med alla tankarnas tidvattensvåg.
Men sedan min resa till England, där jag på allvar har börjat utveckla mitt mediumskap, har dessa tankar kommit betydligt närmare.
De tankar jag har rör döden, livet efter detta, kontakter med jordlingar och så vidare...
Tex så går jag och funderar på hur mina nära och kära skulle ta kontakt med mig när de väl gått över?
Dessa tankar har snurrat så mycket i mitt huvud så idag frågade jag familjen rakt ut.
Och när jag gjorde det, så kände jag att det viktigaste var nog att få berätta hur jag skulle kontakta dom.
Det var det jag ville få fram utan skrämma skiten ur dem. För det är inte meningen, att skrämmas alltså.
Hur skulle du närma dig dina käraste från andra sidan?
Gunga på en lampa, vifta på gardinen, öppna luckor, flytta saker, eller vore det genom det vi mest saknar med dem vi mist, genom beröring?
Jag skulle pussa och krama på alla i min familj.
Till en början skulle jag göra det när de sover. Då är vi mest mottagliga, och då kan man ligga nära, viska ord och bara vara...
Varför håller jag då på med dessa tankar?
Jaa, ärligt talat så skulle det först och främst kännas rent för djävligt, om något hände och jag kallar mig medium och inte ens har pratat med min familj om detta.
Men mest tror jag att mitt "instrument" håller på att stämmas för att bli ännu vassare, ännu mera klarsynt, för att bli renare och klarare i min kommunikation med andevärlden.
Jag köpte lite exklusiva chokladbitar åt grabbarna och mig, eftersom maken var på resa, så tänkte jag att jag får väl fixa nåt mysigt åt oss själva!
Och jädrar va' goda de var.
En sort hade en en syrlig hallonfyllnig med en mörk söt utsida. En annan hade en gräddigt knäckaktig kolafyllning, och den tredje hade en krispig hasselnötscremig fyllning.
En sort hade dessutom en penslad gyllene utsida. Det var tydligen 23 karats guld...
Jädrigt gott var det i alla fall.
Nu eller aldrig (originaltitel The Bucket List) är en amerikansk komedi/drama film från 2007.
Två äldre män, som drabbats av samma sjukdom, hamnar i samma rum på sjukhuset. Edward Cole (Jack Nicholson) är VD för ett sjukhus. Han är fråmgångsrik och förmögen. Carter Chambers (Morgan Freeman) arbetar på en bilverkstad. De båda blir vänner. Carter får idén att de båda ska leva livet istället för att tänka på sjukdomen, och övertalar Edward att följa med på en resa som blir fylld av äventyr, men även sorg.
Det var en bra film. Och den väcker helt klart tankar. Som tex. hur pratar man med någon som är döende? Undviker man det uppenbara och låtsas föra en givande och normal dialog, eller tar man steget och kliver över tröskeln och bjuder in till den svåraste konversationen? För mig finns inga självklara svar. Joo egentligen, men det vill ju till att båda parter orkar mötas i den dialogen, annars blir det ju inget möte.
Men hur skulle jag själv vilja att mina nära och kära talade till mig, om min tid var utmätt? Joo, ärligt, nära, innerligt, kärleksfullt, äkta... Jag skulle vilja skratta tillsammans, minnas tillsammans, gråta tillsammans, bestämma vad nästa dag ska innehålla, bara för att vi fortfarande kan.
Min önskan och förhoppning är att inte behöva hamna i detta. Drömscenariot vore att alla runt mig fick leva hela sin tid ut, så när det väl är dags att ta farväl, så är livet redan levt.
Jag hade läst att den är fantastisk, jättebra, feelgood bok osv.
Men jag blev besviken. Tyckte den var lite seg och långrandig. I bland var den också riktigt tråkig.
Väl vid stationen fick vi veta att tåget var försenat, så då bar det av till Arlanda eftersom planet skulle avgå som planerat.
Och som bekant, ska man med, är det bäst att infinna sig i tid.
Allt gick bra och maken for iväg till alperna med svågern och hans son, för en veckas högklassig skidåkning. Lyckliga dom!
Hem och slängde mig i sängen igen.
Upp efter några väl förtjänta sömntimmar. Och iväg på kalas för att fira min kära storebror och hans ena bonusdotter.
Där var det fika som åter igen, går till världshistorien!!!
Det var en strålande dag, med klarblå himmel och gnistrande kyla.
Vi tog våra hundar med på en kall prommis förbi Konsum för att sedan bli bjuden på en supergod grönsakssoppa! Mums. :)
Under dagen ringde min man två gånger för att vara säker på att jag skulle åka hem när det fortfarande var ljust ute...
Efter andra gången frågan kom blev jag lite fundersam, men sa bara att: jaa, jag åker medan det är ljust ute.
När dagen väl gick mot sitt slut och jag satt i bilen på vägen hem, DÅ förstod jag varför jag absolut skulle åka när det var ljust.
Bara några kilometer hemåt var det en vit vägg jag åkte rakt in i.
Det toksnöade hela vägen hem. Mycket snörök, avkörningar till höger och vänster, långsamma bilköer.
Men allt gick bra och jag och Ester kom hem som vi skulle.
Tävlande i sparkstötting var en av de mest populära vinteridrotterna på 1890-talet och i början av 1900-talet.
Hos AIK var tävlande i sparkstötting den andra vinteridrottstävlingen som över huvud taget anordnades i klubbens regi. Sparkstöttingssektionen startades nämligen redan i januari 1892 på initiativ av deras förste ordförande, herr Isidor Behrens.
Idag kunde även jag ta fram sparken, för nu är det så pass bra med snö så man inte kör stutt direkt. Ett förträffligt transportmedel under vintertid.
