torsdag 5 november 2015

En sorgsen dag...

Morgonen inleddes med mycket krispighet. Kylan höll i sig ett bra tag, men fram mot 10-tiden fick jackan ligga kvar i bilen. 
Jösses man blir ju rent av svettig och fara fram och tillbaka (jobbar ju inom hemtjänsten) med vintermundering för länge. (Vi har fått vinterfodrade jackor och byxor i år! Inte illa)


Här kommer det. Det sorgliga...
Astrid min kära silverlärare har nu avslutat sin verksamhet. Så det var med tungt hjärta vi samlades för den allra sista lektionen för henne. 

Vi ville ju ändå att hon skulle få nåt fint av oss som avslutning, så jag och Cathrine for iväg till Hedvigs trädgård för att hitta något. 


(En minikrans som vi passerade)

(Sista kvällen med gänget)


Lite gofika hinns ju alltid med. 
Jag tog med lite lakritskulor och bjöd på. De gjorde verkligen succé, så de tog slut. (Dags att göra nya smaker och nya kulor i helgen.)

Tack finaste Astrid för den här tiden. 
Du har verkligen varit en fantastisk lärare och inspiratör. Du har lärt mig så otroligt mycket på den här tiden. 
Jag hoppas verkligen att våra vägar möts i framtiden.






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar