torsdag 28 september 2017

Årstidens färger


Inledde min slömorgon med storartad frukost. 
En köttfärsbiff med bearnaise, en avokado med citron och örtsalt, en apelsin och kaffe som efterrätt med tre chokladkulor till. Mättsamt och gott. 




Det är fantastiska färger överallt, hösten är verkligen magisk. Ända fram till november. För då är alla vackra färger borta, mörkret mera kompakt och i regel ingen snö. Bara mörkt och blött. 

Men efter det kommer december och då blir livet lite härligare igen, fina stjärnor och adventsljusstakar dyker upp i fönstren, det blir frostigt och kanske också en del snö. Det gillar jag. 

Det gör tydligen handlarna också, för de har julkänslor redan nu!



Jag gjorde världens enklaste maträtt i dag. Skalade och hackade de rotfrukter jag hade hemma, purjolök (alla är inte  rotfrukter), potatis, palsternacka, kålrot, rotselleri, potatis och sötpotatis. Koka 10 minuter med buljongtärningar. Mixa och servera en klick god röra till (vi hade tzatziki och skagenröra) och kanske en brödbit på sidan. 


Här har jag hittat årets godis!
Åh så gott. Speciellt om man gillar lakrits. 











onsdag 27 september 2017

Där jag vilar


För det mesta så är det ju här jag landar. 
På rygg. 
Eller på kökssoffan, eller i sängen. 

Jag har verkligen tänkt på det där med att vila och återhämta sig. Min återhämtning sker allra bäst i horisontalläge. Det är inte alls samma sak att sitta i soffan som att sträcka ut sig  och slappna av helt och hållet. 

Imorgon är jag ledig. Superskönt, för då blir det sovmorgon för min del. Den behövs nu. Jag känner mig sjukt trött, och en jobbhelg lockar inte det minsta. Särskilt inte med tanke på att flera av våra vårdtagare/kunder har långt framlidna cancerstadier. Och jag har lyckats hamna som omvårdare hos alla dem. 
Oftast går det jättebra. Vi gör ju ett viktigt jobb hos dem, men när man inte känner sig på topp själv, kan det suga musten ur en. Så min lediga dag med återhämtning känns perfekt just nu. :)


måndag 25 september 2017

Något jag tillverkat

Jag tycks ha hamnat i en bakspiral, vilket är jättebra. För jag har verkligen saknat att baka. Ingenting har hindrat mig, det har bara inte blivit av så ofta. 
Men nu googlar jag på recept nästan varje dag. Kollar in mina mängder av samlade recept i telefonen och bläddrar i alla mina kokböcker. 
Extra glad blir Gurra när jag bakar bröd. Speciellt den där sorten helt utan fibrer...


Det här varianten, bakad enbart på vetemjöl. 


Det är viss skillnad på våra bröd. Mitt (det väldigt låga brödet) består enbart av ägg, salt, olja, fröer och nötter. Men ack så gott!


söndag 24 september 2017

Veckoavslut


Idag var jag på utbildning, och till lunch fick vi en supergod broccolisoppa. 
Soppa måste ju vara en av matvärldens smartaste maträtter. Den bästa tänkbara frysrensaren som finns. Allt du hittar i frysen (i stort sett) går att trycka ner i en kastrull och koka soppa på. Hur smart som helst, och även den ultimata höst och vintermaten. För det är ju dels praktiskt att kunna förbereda och även härligt att bara kunna värma på när man kommer in från kylan. 


Väl hemma från utbildningen behövde jag röra på mig, så jag hängde med ut till skogs för att kolla in ett par jakttorn inför älgjakten som drar igång i oktober. 







Slut på den här helgen och förberedelser inför en ny lååååång vecka. 






lördag 23 september 2017

Höstig lördag

Långfrulle i godan ro efterföljdes av en god nattsömn, de bästa förutsättningarna för en bra dag. Likt förbannat så är det en liten molande huvudvärk som spinner längst in i skallen. Ja ja, jag ska nog skrämma bort den. 




Detta är något jag är jättekänslig med. När det är för ljust kan jag inte sova som folk. Jag kan bli tokig!
De första 9-10 månaderna i lägenheten hade vi "bara" persienner i sovrummet, och jag väntade in mörkläggande gardiner som skulle komma upp. 
Men det blev mörkare årstid så det var inte så akut med mörkret, det kom ju av sig själv. Men rätt var det var så blev det vår och jag fick svårare och svårare att återhämta mig, just på grund av ljuset som återkom och trängde sig igenom våra persienner. 
Mitt i det hela så var min far så dålig så jag kom aldrig till skott med att få upp gardinerna. Mina tankar var mest på far. 
När gardinerna väl kom upp var det som himmelriket! Så jag är så glad för våra mörkläggare. 




Överblivna mandelpannkakor med färska hallon (nåja, upptinade hallon i alla fall) och säsongens första (väldigt smaklösa) apelsin, och Nyhetsmorgon som sällskap. Mysigt. 


Några varv på vantarna hann jag också med. Bra. För rätt vad det är så är det kallt och då vill jag ju ha mina nya vantar. 






Ester och jag tog en sväng till koloniområdet, där var det höstigt och fint. 














Ester funderade varför farmor (svärmor) inte öppnade dörren. (Hon var inte där helt enkelt.)





Jag tycker det är fascinerande med koloniområden som ligger nära stan. Det är som att kliva in i en helt annan verklighet där ingenting annat existerar, ända tills man går därifrån och är tillbaka i den verkligheten där allt rör sig runt en, bilar åker, människor rör sig i en aldrig sinande ström. 

Väl hemma gjorde jag lite rawfood kulor. Lakritspulvret hade tagit slut så det blev chokladsmak. Mums. 






Rullade och instoppade i frysen. 

Sedan blev det ett mandelbröd. 
Det är så skönt att ha något att äta till frukost förutom alla mina ägg. 




Nu blir det soffhäng resten av kvällen.